Vad ska ett första hjälpen-kit innehålla?

Ett bra första hjälpen-kit tycker jag är obligatoriskt att ha med sig när man är ute i naturen. Ofta kan det dröja länge innan man kan få hjälp av ambulans och räddningstjänst vid akuta skador. Men med ett bra första hjälpen-kit ska man även kunna ta hand om mindre skador då de kan bli nog så besvärliga om man är en bit i från civilisationen. Ett skavsår på fjället kan förstöra hela turen.

Man kan göra det enkelt för sig och köpa ett av alla färdiga första hjälpen kit som finns ute i handeln. Även om det börjar dyka upp en del första hjälpen kit som är riktade mot outdoor aktiviteter så föredrar jag att packa mitt eget första hjälpen paket. På det viset får jag ett kit som är anpassat efter mig och de aktiviteter jag utövar.

Det jag kommer beskriva är mitt första hjälpen kit. Jag är inte på något sätt medicinskt utbildad utan det det här kitet är plockad efter eget huvud. När du packar din egen första hjälpen så är det viktigt att du själv är bekant med materialet du väljer att ta med. Det är ingen idé att packa ner nål och tråd om du inte kan sy. Samma gäller annat material som förband och läkemedel. Var bekant med hur du lägger ett tryckförband och hur många tabletter du kan ta.

Det här är vad mitt kit innehåller:1aid

  1. Spetsig pincett
  2. Värktabletter med Paracetamol
  3. Värktabletter med Ibuprofen
  4. Imodium
  5. Plåster
  6. Sårtvättare
  7. Cederroth 4 in 1 Blodstoppare
  8. Steri-Strips
  9. Leukoplast
  10. Dauerbinda
  11. Nitrilhandskar
  12. Listersax
  13. Sam splint
  14. Face shield (ej med på bild)
  15. Liten kniv (ej med på bild)

Om vi börjar med den grundläggande delen. Det man ofta tänker på när man tänker första förband. Kompresser och bandage. I stället för de klassiska kompresserna och gasbinda har jag med mig Cederroth 4 in 1 blodstoppare i två storlekar. En för lite större skador och en för lite mindre. Cederroth 4 in 1 är ett förband med flera olika användningsområden. Det kan fungera både som tryckförband för kraftiga blödningar och täckförband på ytligare skador och brännskador. Den har även instruktioner på hur du använder den tryckta på förpackningen.

Här beskriver Cederroth själva hur man använder deras förband. (Jag ber om ursäkt för eventuella flashbacks till skoltidens utbildningsfilmer)

Steri-Strips är en elastisk suturtejp för att dra ihop mindre sår, idealiskt vid skärsår eller liknande. Sårytorna försluts mot varandra vilket ger snabb läkning och mindre risk för fula ärr.

Dauerbinda, i min mening helt oumbärlig i första hjälpen väskan. Används för att lindra stukningar men kan även användas för att fästa andra förband, användas som avsnörningsförband när det gått riktigt illa eller för att hålla en spjäla vid benbrott.

stukad_serie_ny

Börja att linda nere på foten och upp runt vristen (1). Linda ner runt foten igen och upp (2). Linda växelvis några gånger och fortsätt upp runt benet (3).

Direkt när man har stukat fotleden så skall man linda fotleden med helt utsträckt dauerbinda och låta förbandet sitta på i 15-20 minuter med foten i högläge. Känner du domningar i foten lossa bindan med en gång, linda på igen men för att undvika att det blir lika hårt spänner du bindan maximalt, men släpper efter lite innan du lägger nästa varv.  Man kan lägga kylomslag utanpå bindan som smärtlindring. Efter de 15-20 minuterna så lindrar man om bindan ungefär till hälften utsträckt som ett tryckförband. Det här kan man ha en ett par tre dagar. Kom i håg, dauerbindan är mycket kraftig så känner du att tår eller fot domnar, lätta på bindan.

Att dauerbindan är så kraftig kan man även nyttja som avsnörande förband vid kraftiga blödningar så som vid en artärblödning. Detta skall bara användas i absoluta nödfall och kan orsaka skador på kroppen. Ett avsnörande förband skall avlägsnas så snart som möjligt och max sitta ett par timmar.

Leukoplasten används för att både behandla och förebygga skavsår. Men den kan även användas till att fästa andra förband eller hålla ihop sår. Vet man att man lätt får skavsår kan man tejpa utsatta ställen innan man börjar vandra. Under foten tejpar man på tvärsen och upp på sidorna och ovansidan foten, men låt inte ändarna överlappa varandra utan lämna lite mellanrum. Runda av hörnen på tejpen med en sax så släpper de inte lika lätt.

Skulle en blåsa uppstå så punktera den med något vasst i kanten, så nära frisk hud som möjligt och tryck ur vätskan. Torka sedan rent med en sårtvättare och tejpa över blåsan. Försök inte ta bort tejpen eller lägga om den den. Klipp i stället bort tejpkanter som släpper och förstärk med ytterligare ett lager tejp.

Johan Skullman pratar fötter för fjällräven:

Värktabletter behöver kanske ingen större förklaring. Används för att dämpa värk om man slår sig eller liknande. Jag har med mig två olika sorter. Både ibuprofen och paracetamol, av flera anledningar. Olika personer reagerar olika på olika sorter och de har lite olika egenskaper. Ibuprofen är en så kallad NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs). Vilket innebär att den är smärtlindrande, febernedsättande och dessutom inflammationsdämpande. Vilket gör den effektiv vid muskelinflammationer och painkillersöveransträngningar. Att den är antiinflammatorisk gör den dock lite elakare mot magen. Ibuprofen påverkar precis som alla NSAIDer blodets förmåga att koagulera, vilket kan göra den olämplig om man har en blödande skada eller sjukdomar med blödningstendens.

Paracetamol är smärtstillande och febernedsättande men inte antiinflammatorisk.  Det är ett av de få verksamma ämnen i värktabletter som säljs som inte klassas som en NSAID. Det gör att den är lite snällare mot mage och påverkar inte blodets förmåga att koagulera. En annan anledning att jag har både paracetamol och ibuprofen är att man kan blanda dessa. 1000 mg paracetamol och 400 mg ibuprofen ger väldigt effektiv smärtlindring. Rådgör alltid med läkare innan du använder flera smärtstillande preparat samtidigt! Vet man att man kommer vara på hög höjd kan det vara bra att ta med sig en värktablett med acetylsalicylsyra då det är effektivt mot huvudvärken man får på hög höjd.

Imodium används vid tillfällig diarré. När man är ute på tur äter man ofta lite annorlunda än vad magen är van vid och då kan den komma i obalans. Får man då diarré kan hela turen bli väldigt besvärlig och jobbig.

Gör man en riskanalys över vad som är värst när man är ute så kommer stukningar och benbrott i min mening väldigt högt då de har en hög sannolikhet och allvarliga konsekvenser, speciellt ett benbrott. Därför har jag lagt stor vikt vid dessa skador. För att minska smärtan hos någon som måste flyttas med ett brutet ben så spjälar man för att fixera den skadade kroppsdelen. Ofta kan det vara svårt att hitta bra material att spjäla med och därför har jag införskaffat en så kallad SAM-Splint. SAM står för Structural Aluminum Malleable. Det är alltså en spjäla konstruerad av en mjuk aluminiumskiva inbäddad mellan två foamskivor.

SamsplintEn SAM-splint är väldigt lätt och kompakt. Från början är den mjuk och förvaras som en rulle. När man sedan vill använda den för att spjäla så böjer man den och den blir väldigt stabil. Man kan använda den för att spjäla alla kroppsdelar. Inklusive använda den som improviserad nackkrage. Man kan dessutom använda en vanlig sax för att klippa till den till mindre delar, för att spjäla t.ex. fingrar. Användningsområdet för en SAM-splint är stort och det är för mycket för att täcka här. Därför kommer jag skriva en separat post om hur man använder den. Här är i alla fall en kort video som presenterar den och kort visar hur man använder den:

I mitt förstahjälpen kit har jag även lite skydd för den som kanske inte är skadad utan hjälper en annan person. Bland annat en så kallad faceshield. Det är ett plastskynke med backventil man använder vid mun mot mun metoden. Även om man ofta är ute med personer man känner och som man i normala fall inte tycker sig ha besvär att kunna göra bleedingmun mot munmetoden på i ett nödläge så kan det vara så att de har skadat sig i ansiktet eller munnen och blöder. Då kan det vara skönt att ha någonting i mellan sig och den skadade. Samma sak gäller nitrilhandskarna. Förutom att ge den som utövar förstahjälpen skydd så minskar de risken den skadade från infektioner. Nitril är ger en bättre barriär än latex och innehåller inga latexproteiner som kan vara allergiframkallande.

Sårtvättarna används för att förebygga infektioner. Torka rent vid en skada innan man lägger på ett förband eller för att torka rent ett skavsår innan man tejpar det. Vid en brännskada är det viktigt att se till att det är rent. Har man bränt sig så kyl ner skadan omedelbart med svalt vatten i 10 minuter. Ha inte för kallt vatten! Då orkar man inte kyla under 10 minuter. Torka rent med en sårtvätt så området är sterilt och lägg ett täckförband över. Låt eventuella brännblåsor vara hela.

Jag är personligen inte mycket för plåster. Generellt tycker jag att är inte skadan större än att jag kan behandla den med ett plåster så får den vara som den är och läka i fred. Dock finns det tillfällen när man kanske blöder och vill undvika att bloda ner kläder eller material. Då är plåster smidiga. Jag har med mig tygplåster av den modell man själv klipper till för att kunna anpassa efter skadan.

listersaxSaxen jag har i min första hjälpen är en så kallad listersax. Den är kraftig och har en liten böjd kant fram vilket gör att man kan klippa upp kläder utan att riskera att skada bäraren av kläderna. Saxen kan även användas till att klippa till och anpassa SAM-spliten, tejp, plåster eller andra förband. Pincetten är av spetsig modell och kan användas för att plocka ut stickor eller skräp ur sår. Jag har även en liten fällkniv av modell Fällkniven U2. Bara för att en kniv är så väldigt användbar. Jag skall även vid tillfälle komplettera med en liten pannlampa, antagligen blir det en Petzl Zipka.

Slutligen packas allting i en vattentät påse från sea to summit.

Första hjälpen är ingen exakt vetenskap och är man ute i naturen får man improvisera mycket. Det gäller att inte heller snöa in på sitt första hjälpen. Vad har man mer med sig som man kan använda? Till exempel kan halsduken kan både fungera som kompress, bandage och avsnörande förband. Jag har, som jag skrev i början, ingen medicinsk utbildning. Införskaffa kunskap från flera källor och tänk igenom metoderna själv och utvärdera vad du tycker är rimligt. Gå gärna en förstahjälpen kurs. Crossing Latitudes har varje år ett antal väldigt detaljerade kurser med inriktning friluftsliv.

Är det något jag förbisett? Någonting jag har fel om? Har du andra tips? Lämna en kommentar här nedanför!

 

 

En reaktion på “Vad ska ett första hjälpen-kit innehålla?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *