EN 13537 och hur man testar sovsäckar

mt hardHar du köpt eller kollat på en sovsäck på det senaste har du säkert noterat att EN 13537 omnämns på etiketten tillsammans med de rekommenderade användningstemperaturerna. EN 13537 är en europeisk standard som skrevs 2002 för att ge ett gemensamt och jämförbart sätt att testa sovsäckar på. Sedan 2005 måste alla temperaturer på en sovsäck som säljs inom EU vara angiven enligt EN 13537. De senaste åren har standarden även börjat slå igenom på den amerikanska marknaden. 

I den här posten kommer vi göra en djupdykning i vad standarden innebär, hur ett test går till och vilka brister den har.  För att få klarhet i hur det går till när man testar en sovsäck så kontaktade jag flera av de stora sovsäckstillverkarna. Svenska Fjällräven, Amerikanska Mountain Hardwear och Norska Thelma AS var hjälpsamma och ville hjälpa till.

Vi börjar med att förklara etiketten som följer med sovsäcken och vad temperaturerna som omnämns där innebär. EN 13537 specificerar fyra temperaturer.

Tlim., Lower Limit eller lägre temperaturgräns, specificerar den temperatur en erfaren ”standard man” (25 år, 70 kg,1,73 m enligt standarden) kan sova hopkurad utan att frysa eller skaka.

EN13537 Hangtag

Typisk etikett som förklarar vilka temperaturer sovsäcken är testad för.

Tcomf., Comfort Limit eller komforttemperatur är motsvarande temperatur för en standard kvinna (25 år, 60 kg, 1,6 m enligt standarden) som är van vid att sova i sovsäck kan sova ”i en bekväm ställning” till exempel på rygg utan att skaka eller frysa. En ovan användare som inte kan göra det bästa av sovsäcken när det kommer till kläder och sovposition i säcken kan frysa lite vid denna temperatur

Text., Extreme Rating eller extremtemperatur har inget med att sova att göra utan är den temperatur man beräknar att en kvinna som kan göra bästa nytta av sovsäcken skall kunna tillbringa sex timmar ihopkurad, skakande skall kunna överleva. Stor risk för förfrysningar föreligger. I standarden räknar man med en hudtemperatur på 29 grader.

Tmax., Maximum Limit eller övre temperaturgräns.  Är valfritt att testa och anger vilken temperatur den genomsnittlige mannen kan sova, med armarna utanför säcken och med dragkedjan neddragen, utan att svettas mycket eller upplever säcken som för varm.

När man vill testa en sovsäck enligt EN 13537 så skickar tillverkaren in sovsäcken till ett testlaboratorium. Det finns fem (mig veterligen) olika laboratorier som gör kommersiella tester på sovsäckar:
Thelma AS i Norge
Hohensteiner Institute i Tyskland
IFTH – Institute Français Textile Habillement i Frankrike
Aitex Instituto Tecnológico Textil i Spanien
Kansas State University i USA.

Jag har varit i kontakt med Thelma AS som är ett av de större laboratorierna testat sovsäckar åt bland annat Marmot, Fjällräven och Helsport. Från Mountain Hardwear har jag tagit del av testdokument och de testar sina sovsäckar hos Kansas State University.

Hur ett test enligt EN 13537 går till

en_test

Bild från Marmots EN test. Troligtvis hos Thelma i Norge

”Back in the days” på 30-talet så var sovsäckstesterna ganska enkla. Man graderade sovsäckarna som sommar, tresäsongers eller vinter. För att testa sovsäckarna gav man prototyper till testare som ofta sov utomhus. Ofta bergsguider eller militärer. De testade sovsäcken under några veckor och lämnade sedan feedback till tillverkaren.

Det är väldigt svårt att få bergsguider och militärer att samla in vetenskaplig data ute på fjället eller i skogen, speciellt när de sover. Därför började vetenskapsmän och forskare bygga klimatkammare där de mycket detaljerat kunde styra temperatur, fukt och vind. I och med datorernas intåg på 80-talet kunde forskarna koppla samman flera temperatursensorer och läsa av temperaturer i intervaller. Forskarna rekryterade frivilliga som fick sova i sovsäckarna med flera sensorer tejpade på kroppen även rektaltermometrar användes för att mäta kroppstemperaturen. Sensorerna var ofta stora och hade kablar som gjorde det mycket obekvämt att använda de. Testpersonerna tröttnade ofta efter några gånger och forskarna hade svårt att få in tillräckligt med data.

Kansas State Universitys docka färdig för test. Bara en sovsäck som fattas.

Kansas State Universitys docka färdig för test. Bara en sovsäck som fattas.

Nu för tiden använder man så kallade ”Thermal Manikins” eller termodocka på svenska. Det är alltså en docka utformad som en människa med värmeelement vilket gör att man kan värma och ytan på den. Dockan är indelad i olika individuellt styrda zoner. Dockan Louise som används hos Thelma är uppdelad i totalt 20 zoner medan Kansas State Universitys docka Simon använder 13 zoner. Dockan kläs sedan med underställ, knästrumpor och en ansiktsmask. När sovsäcken kommer till testlabbet packas den upp och körs i en torktumlare för att den ska bli maximalt fluffig. Sen får sovsäcken vila i minst 12 timmar.

Liggunderlaget, en viktig del för att inte frysa när man sover på marken.

Liggunderlaget, en viktig del för att inte frysa när man sover på marken.

När sovsäcken har fått vila i 12 timmar så placerar man testdockan i sovsäcken och sovsäcken i klimatkammaren. I klimatkammaren har man en plattform upphöjd från golvet i trä som skall simulera mark. Mellan plattformen och sovsäcken har man ett liggunderlag. Kansas State University använder ett 1,5 tums Therm-a-rest medans Thelma använder det militära liggunderlag som är standard för NATO. I klimatkammaren som Thelma använder kan man reglera temperaturen med 0,15°C noggrannhet. Temperaturen i klimatkammaren är egentligen oviktig för modellen som används och vissa labb testar alla sovsäckar i samma temperatur medan Thelma varierar varierar temperaturen beroende på sovsäck.

Sedan värmer man testdockan till en temperatur på 34 grader, vilket är ungefär vad en vanlig människa har som hudtemperatur. För att ta reda på hur bra isolationsvärde sovsäcken har så mäter man hur mycket energi man behöver tillföra till testdockan för att den skall hålla en temperatur på 34 grader. När mängden energi som man tillför har varit stabil i minst 20 minuter så använder man en dator för samla in mätvärden från alla dockans sensorer. Detta test upprepar man tre gånger och mellan varje gång tar man av och på sovsäcken.

Hur man räknar ut hur varm sovsäcken är

Rent matematiskt beräknar man  isolationsvärdet genom att ta den enskilda sensorns area delat med testdockans totala area för att få ett så kallat viktat medelvärde. Det innebär att ju större sensorn är desto större inverkan kommer det få i den slutliga uträkningen. Sedan multiplicerar man det talet man fick med sensorns temperatur (34°C) minus temperaturen i klimatkammaren (till exempel -10°C). Slutligen dividerar man detta med den värmemängd (W/m2) man måste tillföra sensorn för att den skall hålla temperaturen. Blev det lite rörigt? Kort sammanfattat:

((Sensorns areal / Dockans areal) * (Sensorns temperatur – klimatkammarens temperatur)) / tillförd värmemängd i W/m2

Denna formel använder man på dockans alla sensorer som man sedan summerar för att få ett totalvärde för hela sovsäcken. Som jag nämnde gör man testet tre gånger och det slutliga isolationsvärdet är ett genomsnitt från alla tre tester. Isolationsvärdet sätter man sedan in i en tabell i EN 13537 för att få ut temperaturerna TLim, TComf, TExt och Tmax

Det är individuellt hur vi upplever värme

Denna tabell bygger på vad standarden kallar en ”standard man” och ”standard kvinna”. Någon sådan finns ju naturligtvis inte utan tabellen är baserad på beräkningar av genomsnittlig värmeutveckling från ett antal test. Det finns en mängd olika saker som spelar in hur du upplever temperaturen i sovsäcken. Om man bortser från det rent materiella, att du skall ha en tillräckligt isolerande sovsäck och ett rejält liggunderlag som håller markkylan borta finns det ett antal fysologiska faktorer som påverkar hur mycket värme du producerar (kom i håg, en sovsäck värmer dig inte, den ser bara till att behålla temperaturen du producerar. Ju mindre värme du producerar desto mer behöver din sovsäck isolera.)

Sälar har ett rejält lager fett runt hela kroppen för att hålla värmen.

Sälar har ett rejält lager fett runt hela kroppen för att hålla värmen.

Kroppsfett – Vandring och andra fysiska aktiviteter leder ofta till att man bränner mer kalorier än vad man äter. Det är när man bränner kalorier som värme produceras. En person med mer kroppsfett kan i situationer där man äter för lite kan använda sina fettdepåer för att hålla värmen. Samtidigt isolerar även fettet inre organ och muskler från kyla.

Kön – Kvinnor fryser som regel mer än män. I EN 13537 är därför komforttemperaturen för kvinnor 5 grader högre än den för män.

Ålder – Äldre människor genererar generellt sett mindre värme än yngre. Det här gäller speciellt unga män mellan 16-25 år som har en väldigt hög metabolism och producerar därför mycket värme. Komforttemperaturen hos en ung man kan därför lätt vara 5 grader kallare än för en äldre man. För barn däremot är det mycket svårt att bestämma en komforttemperatur då deras metabolism varierar mycket i takt med att de växer.

Härdning – En människa som ofta är ute när det är kallt vänjer sig vid kylan och känner sig därför inte lika kall. En van begsguide kommer antagligen att frysa mindre i samma sovsäck än kontorsråttan som bor och jobbar i varma lokaler och kör bil överallt.

Erfarenhet – Precis som med allt så krävs det en del erfarenhet för att kunna göra det bästa av en sovsäck. Med tiden så kommer du lära dig hur du bäst ligger, förbereder och klär dig för att inte behöva frysa i din sovsäck.

Kondition – En person med dålig kondition som ger sig ut på en vandring i skogen eller bergen kommer snabbt bli trött. Utmattning påverkar kroppens förmåga att producera värme. Om du tänker efter så kan du säkert minnas att du känt dig lite frusen efter att du kommit hem efter en tuff löprunda eller liknande.

Mat och Vatten –  Se till att vara mätt och ha en bra vätskebalans innan när du går och lägger lägger dig så kroppen har energi och producera värme. En kopp varm choklad innan läggdags är både energirik och värmande.

Brister och kritik

EN 13537 har fått en del kritik. Framförallt handlar det om att det lämnar för mycket öppet för det individuella testlabbet att bestämma och att den inte är tillräckligt exakt. För att en standard inte skall bli för besvärlig och dyr så att den inte används måste man göra vissa avgränsningar i den. Just av denna anledning så tillåts varje labb att använda sin egen termodocka. Denna termodocka kalibreras sedan med en uppsättning av referens sovsäckar. Denna metod ger inte tillräcklig precision enligt vissa.

Toppmodern termodocka från Measurement Technology Northwest

Toppmodern termodocka från Measurement Technology Northwest

Ett annat problem är ospecificerade testparametrar. Så som vilket liggunderlag och vilka kläder man skall använda på termodockan. Liggunderlaget specificeras i standarden som ”ett liggunderlag som är typiskt för sovsäcksanvändare” vilket tolkas olika av olika laboratorier. Kläder specificeras lite noggrannare med en angiven termisk resistens. Men det är svårt att mäta exakt och varje labb använder sina egna kläder för testet. Kritiker anser att det borde standardiseras på en uppsättning klädesplagg som görs tillgänglig för alla labb.

Eftersom termodockan ligger helt still under testet så premieras en liten tajt sovsäck. Om du rör dig mycket i sömnen så kommer du generera värme och då kan en större sovsäck vara lika varm. Standarden specificerar inte heller ställning som testdockan skall ha i sovsäcken. Olika ställningar kan ge olika resultat. Till exempel om man har armarna över bröstet eller om man har de efter sidan.

Tester har visat att det ger stor skillnad i testresultatet beroende på hur man behandlar sovsäcken innan test. Standarden säger att sovsäcken skall förvaras uppackad i minst 12 timmar. Båda labben jag har information i från torktumlar sovsäcken sedan den får vila i 12 timmar innan testet utförs.

Även om standarden har fått kritik så har man gjort studier och konstaterat att de rekommenderade temperaturerna stämmer relativt väl vid mänskliga kontrolltester. De förbättringar som föreslås handlar framförallt om att minska toleranserna i testet. Med det sagt skall vi inte göra en lång artikel ännu längre. Har jag missat någonting, har du andra frågor? Lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan!

 

2 reaktion på “EN 13537 och hur man testar sovsäckar

  1. Tack för ett intressant inlägg – typiskt att jag redan köpt min sovsäck som jag hoppas kunna ha i många år framöver. Hoppas och tror att den ska passa mig bra dock – Marmot never winter, long. Inte hunnit testa den än, ser fram mot 1a turen med lite skräckblandad förtjusining =)
    //Inte så van tältare, men gillart! =)

  2. hej.bra inlägg funderar på en dunsäck men måste testa mig först för dunallergi reagerade på dunsäck c.a 20år sen. ska till läkarn o ta prover först.hur som helst har kikat på några dun säckar har fasnat för en valandre blody mary vet du något om dom säckarna Med vänlig hälsning per w 160115

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *