När det kommer till att göra lätta och varma kläder/sovsäckar är dunfyllning det material som regerar. Även om det finns syntetiska material som börjar komma ikapp så har dun fortfarande ett bättre värme-till-vikt förhållande. Dunet brukar dessutom vara mer hållbart. En välskött sovsäck med dunfyllning kan du ha i 20 år utan att den tappar värme, till skillnad mot en syntetsäck som kommer att tappa värme när åren går.
Det finns dock ett område som syntetmaterialen regerar över dun. I fuktiga förhållande så absorberar dun vatten och dunet kollapsar, därmed tappar det förmågan att hålla värmen. Det här gör att jag undviker dun i sådana förhållande där det finns risk att det blir fuktigt. Ett sådant exempel där dun inte är tänkbart för mig, är under en skaljacka under rörliga aktiviteter. Men detta håller på och ändra sig. Flera tillverkare har nu lanserat jackor och sovsäckar i ”Hydrofobiskt dun”.
Hydrofobiskt dun låter mer avancerat än vad det är. I praktiken handlar det om att man har kommit på ett sätt att impregnera dunet utan att det förlorar sina övriga egenskaper. Man sprutar alltså ett molekyltjockt lager av en polymer, ofta silikon eller fluorocarbon, över dunet för att ge det en vattenresistent finish. Det här är det absolut vanligaste sättet att göra hydrofobiskt dun på och används bland annat av Beghaus, Mountain Hardware och The North Face. Dessutom finns företagen Down-Tek och DriDown som har tagit fram hydrofobiskt dun men inte tillverkar egna kläder.
Att bespruta dunet är som sagt det vanligaste men inte det enda sättet att göra dunet vattentåligt. Patagonia har i sin Encapsil Belay Down Parka som vi skrivit om förut, ett dun som de har plasmabehandlat för att få vattenresistenta egenskaper. Detta gör att de inte behöver tillsätta fluorocarboner eller silikon vilket är ämnen som kan vara rätt elaka om de kommer ut i naturen.
Hur effektivt är detta då? Jag har inte själv testat någon jacka eller sovsäck med hydrofobiskt dun. Men om man kollar på DriDows egna siffror så hävdar de att dunet håller sig torrt 10 gånger längre, torkar 33% fortare och håller sig 2,7 gånger så fluffigt som obehandlat dun när det utsätts för vatten. TNF säger att deras ProDown ska stå emot vatten i 100 minuter innan det blir genomblött jämfört med obehandlat som bara tål sex-sju minuter.
Det är ofta såhär tillverkarna vill visa upp sin produkt. Fint och torrt flytande ovanpå vattnet bredvid obehandlat genomblött dun. Det här är en bild som gärna överdriver sanningen om hur dun beter sig i vatten. Framförallt får den lätt betraktaren att tro att dun kollapsar och blir genomblött vid första kontakt med vatten, så är det inte alls. Skulle man lägga i dunet i behållarna på bilden rätt upp och ner skulle både det obehandlade och det behandlade dunet flyta ovanpå vattnet precis som i behållaren till höger och det skulle fortsätta att göra det i timmar. Detta på grund av att dun redan från början innehåller naturliga oljor som skyddar det från fukt.
För att få dunet genomblött krävs det betydligt mer. Ofta så skakar man på behållarna för att slå in vatten i dunet. Det är också den här metoden vissa tillverkare av hydrofobiskt dun använder för att underbygga sina påståenden. Tio gånger så vattentåligt betyder kort och gott att det hydrofobiska dunet tål 10 gånger så många skakningar som vanligt dun innan det blir genomblött. Jag skulle inte säga att den här jämförelsen är irrelevant. Men sättet som tillverkarna framställer det blir gärna att deras dun är helt okänsligt för vatten. Men så är inte fallet. Hydrofobiskt dun blir blött precis som allt annat dun. Det tar bara lite längre tid.
Om impregneringen kan minska dunets förmåga att ta upp fukt i form av vattenånga från kroppen skulle det vara en stor vinst. Om du har en vanlig dunsovsäck och är ute på en veckas vandring så kommer din sovsäck vara varmare dag ett än dag sju. Detta på grund av att dunet kommer ta upp viss del av den vattenånga som du släpper ut när du sover. Därmed kommer dunet också förlora en del av sitt ”loft”. Sovsäcken kommer att få tillbaka sitt ursprungliga loft när den har torkat helt, men det är inte alltid man har de möjligheterna under en vandring, speciellt inte vid våt väderlek. Jag har tyvärr inte sett några vetenskapliga tester av det hydrofobiska dunets förmåga att stå emot den här typen av fukt, men subjektiva tester av de som har använt produkter med behandlat dun är positiva.
Skillnaden mellan fjäder och dun
Det finns dock andra egenskaper som påverkar dunets egenskaper i kontakt med vatten. Till exempel så torkar en fjäder mycket snabbare än ett dunkluster. Det här gör att en jacka med hög ”fillpower” kommer torka långsammare än en med lägre eftersom ju lägre fillpower desto mer fjäder i jackan. Detta kan vara värt att tänka på när man väljer sin dunutrustning.
Hur hållbar är då denna impregnering? Under min research har jag sett påsteåenden från tillverkare som säger ”Det är inga problem att tvätta” och ”20 tvättar”. Patagonias encapsil får man faktiskt inte tvätta alls. Den får man skicka in till Patagonia för tvätt. När Arcteryx gjorde sina första dunplagg så kollade de på hydrofobiskt dun men ratade det på grund av att de inte tyckte att det var tillräckligt hållbart. Kostnaden för att få hydrofobiskt dun kunde inte motiveras om det bara skulle fungera för en liten del av jackans livstid. Personligen så skulle jag överväga att köpa en jacka eller sovsäck med hydrofobiskt dun men det skulle inte vara det viktigaste egenskapen. Men som vanligt med kläder så bör man vara försiktig med att tvätta dem.
Hur gör man nu om man sitter fast med en gammal vanlig tråkig dunprodukt och vill haka på det hydrofobiska tåget? Det finns faktiskt hemma-impregnering från Nikwax som du har i tvättmaskinen för att ge dina obehandlade produkter lite vattenresistens.
Nedanför hittar ni tre videos som behandlar hydrofobiskt dun. Dels en reklamvideo för Downtek och två videos från en amerikansk outdoorbutik som själva testar, och besöker labbet där de utvecklar och testar DriDown.
[youtubegallery]
[/youtubegallery]